Ordlista för utkomstskydd

Försäkringsvillkor

Försäkringsvillkoret avser medlemsvillkoret, det vill säga att du har uppfyllt arbetsvillkoret under din medlemskap. 

Arbetskrav för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning (arbetsvillkor)

Förutsättningen för att få inkomstrelaterad dagpenning är att du har varit anställd under din tid som medlem i arbetslöshetskassan. Det här kallas arbetsvillkor. Arbetsvillkoret är 26 veckor, och arbetstiden måste vara åtminstone 18 timmar per kalendervecka. Med andra ord måste du ha arbetat i 26 kalenderveckor och minst 18 timmar per vecka under din tid som medlem för att vara berättigad till inkomstrelaterad dagpenning. 26 veckors arbete ska utföras under de 28 månader som föregår arbetslösheten. Arbetet eller arbetsrelationen behöver inte vara sammanhängande, utan arbetsveckorna går att samla in till exempel genom tillfälliga arbeten. Arbetsvillkoret ska uppfyllas under ditt medlemskap. Arbetsvillkorets granskningsperiod på 28 månader kan förlängas av s.k. godtagbara skäl. Till dessa hör till exempel heltidsstudier, oavlönad sjukledighet, värnplikt och vård av barn under 3 år.    

Arbetsvillkoret är 12 kalendermånader från den 2 september 2024 och är inkomstbaserat. Förändringarna innebär att du måste arbeta i minst 12 kalendermånader för att få inkomstrelaterad dagpenning. Lönegränsen är 930 euro per månad. Arbetsvillkoret kan också ackumuleras på halvmånader, om lön är minst 465 euro, men mindre än 930 euro per kalendermånad. I detta fall utgör två halvmånaders arbetsvillkorsmånader en hel arbetsvillkorrmånad som beaktas i arbetsvillkoret. 

Inkomstrelaterad dagpenning

Inkomstrelaterad dagpenning är samma sak som arbetslöshetsdagpenning. Arbetslöshetskassorna betalar ut arbetslöshetsdagpenningen i form av inkomstrelaterad dagpenning, medan den arbetslöshetsdagpenning som FPA betalar ut kallas grunddagpenning. Inkomstrelaterad dagpenning kallas även arbetslöshetsersättning, även om arbetslöshetskassorna inte längre betalar ut ersättningar, utan förmåner i form av arbetslöshetsdagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning. De som är medlemmar i en arbetslöshetskassa och som uppfyller villkoren för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning, t.ex. medlemskaps- och arbetsvillkoren, kan få inkomstrelaterad dagpenning. Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en grunddel och en till lönen bunden förtjänstdel. Grunddelen är lika stor som FPA:s fulla grunddagpenning (37,21 € år 2024). Förtjänstdelen utgör 45 % av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. Om månadslönen är högre än 3 534,95 €, utgör förtjänstdelen 20 % av den delen som överstiger beloppet. 

Dagslönen räknas ut från den genomsnittliga löneinkomsten. Se Beräkning av den inkomstrelaterade dagpenningen för mer information om hur dagpenningen räknas ut. Du kan uppskatta den inkomstrelaterade dagpenningens storlek i e-tjänsten.

Barnförhöjning

Barnförhöjning betalas ut i samband med den inkomstrelaterade dagpenningen. Barnförhöjningen betalas ut för underhållsberättigade barn under 18 år. Barnförhöjningen år 2024 är 5,84 euro för ett barn, 8,57 euro för två och 11,05 euro för tre eller fler underhållsberättigade barn. Ingen barnförhöjning betalas ut i samband med alterneringsersättningen. Obs! Barnförhöjning utgår inte längre från 1 april 2024.

Självrisktid

Självrisktiden motsvarar sju arbetsdagar. En självrisktid sätts alltid då du ansöker om inkomstrelaterad dagpenning för första gången. En ny självrisktid sätts också när arbetsvillkoret uppfylls på nytt och den nya maximitiden för inkomstrelaterad dagpenning börjar mer än ett år efter att den föregående maximitiden började. 

Självrisktiden omfattar sju arbetsdagar om man är helt arbetslös. Om du arbetar deltid, omfattar självrisktiden timmar utan arbete. Om din dagliga arbetstid är 4 timmar per dag och 20 timmar per vecka och branschens heltidsarbete uppgår till 37,5 timmar per vecka, kan självrisktiden beräknas till 3,5 timmar per dag och 17,5 timmar per vecka. De här självrisktimmarna måste sammanlagt uppgå till 7 x 7,5 timmar, dvs. 52,5 timmar (= motsvarar tre arbetsveckor) innan självrisktiden har uppnåtts.

Pensionsslussen

Ordet pensionssluss är ett vedertaget begrepp inom utkomstskyddet. Med pensionssluss avses rätt till tilläggsdagar, dvs. utbetalning av dagpenning förbi den normala maximitiden (300–500 dagar). 

Medlemmar som är födda 1957–1960 och har fyllt 61 år innan maximiutbetalningstiden har löpt ut, får arbetslöshetsdagpenning fram till slutet av den månad som de fyller 65 år. Dessutom måste personen ha arbetat minst fem år under de senaste 20 åren med ett arbete som tjänar in pension.

Om du är född 1961 eller 1962 kan du få tilläggsdagar om du har fyllt 62 år innan dagpenningsperiodens maximitid har löpt ut. Dessutom ska du ha haft ett pensionsförsäkrat arbete i minst fem år under de senaste 20 åren, bakåträknat från den tidpunkt då maximitiden tog slut.

Om du är född 1963 kan du få tilläggsdagar om du har fyllt 63 år innan dagpenningsperiodens maximitid har löpt ut. Dessutom ska du ha haft ett pensionsförsäkrat arbete i minst fem år under de senaste 20 åren, bakåträknat från den tidpunkt då maximitiden tog slut.

Om du är född 1964 kan du få tilläggsdagar om du har fyllt 64 år innan dagpenningsperiodens maximitid har löpt ut. Dessutom ska du ha haft ett pensionsförsäkrat arbete i minst fem år under de senaste 20 åren, bakåträknat från den tidpunkt då maximitiden tog slut.

Om du är född 1965 eller senare du har inte rätt att få tilläggsdagar. Inkomstrelaterad dagpenning kan betalas ut tills du är 65. 

Om en medlem redan betalas för tilläggsdagar, kan dagarna inte längre nollställas och den inkomstrelaterade dagpenningen inte fastställas på nytt, även om medlemmen arbetar och uppfyller ett nytt arbetsvillkor på 26 veckor under den tid som tilläggsdagarna betalas ut.

Karens

Karenserna är perioder som TE-byrån fastställer, under vilka dagpenning inte betalas ut. Arbetslöshetskassan kan inte påverka om TE-byrån fastställer en karens, eftersom fastställandet av karens alltid är en arbetskraftspolitisk fråga. Om TE-byrån har fastställt en karens, avger den ett arbetskraftspolitiskt utlåtande i ärendet till arbetslöshetskassan. Arbetslöshetskassan ger medlemmen ett beslut med anledning av utlåtandet. Du kan därefter begära omprövning till beslutet av besvärsnämnden för social trygghet.

Lönearbetare

Med lönearbetare avses en löntagare, vars utkomst grundar sig på löneinkomst av arbete som utförs åt en annan. Endast en löntagare kan bli medlem i en löntagarkassa och det är endast löntagare som kan försäkras mot arbetslöshet i en löntagarkassa. Observera att arbete i makans/makens företag kan vara företagsverksamhet och inte lönearbete i den mening som avses i utkomstskyddet. Se Företagsamhet för mer information om ämnet.

Nollställning av maximitidsräknaren, dvs. dagarna

Arbetslöshetskassan “nollställer" de betalda dagpenningsdagarna varje gång som arbetsvillkoret på 26 veckor uppfylls på nytt. Varje arbetsvecka med minst 18 timmar och lön enligt kollektivavtalet ackumulerar arbetsvillkoret. Om det inte finns något kollektivavtal inom sektorn måste lönen uppgå till minst 1 339 euro i månaden (2024) för heltidsarbete. De betalda dagpenningsdagarna nollställs alltid efter att arbetsvillkoret på 26 veckor har uppfyllts, även om det fortfarande finns dagpenningsdagar kvar i maximitidsräknaren. Arbetsvillkoret på 26 veckor måste ha ackumulerats inom 28 månader, bakåträknat från arbetslöshetens början. Obs! Arbetsvillkoret är 12 kalendermånader från 2 september 2024 och blir inkomstbaserat. 

Jämkad dagpenning

Arbetslöshetskassan kan betala ut jämkad dagpenning om du till exempel arbetar deltid eller har inkomster av företagsverksamhet i bisyssla. Se avsnittet arbete och inkomster med inkomstrelaterad dagpenning för mer detaljerade villkor. Jämkad dagpenning betalas ut i perioder på antingen en månad eller fyra kalenderveckor. Den jämkade dagpenningen har en s.k. skyddsdel, som innebär att den inkomstrelaterade dagpenningen betalas ut till fullt belopp om inkomsterna understiger skyddsdelen. Skyddsdelen är 300 euro om dagpenningen betalas ut månadsvis. Om dagpenningen betalas ut i perioder om fyra kalenderveckor är skyddsdelen 279 euro. Den jämkade dagpenningen räknas ut så att hälften av den inkomst som överstiger skyddsdelen beaktas. Till exempel: om den skattepliktiga lönen är 1 000 €/månad, dras 350 €/månad av från den fulla dagpenningen (1 000 € - 300 € = 700 €-> 700 €/2 = 350 euro). 350 € delas med 21,5 vilket ger beloppet som minskar din fulla inkomstdagpenning per dag. I exemplet skulle den fulla inkomstrelaterade dagpenningen minska med 16,28 € (350 € / 21,5 = 16,28 €) per dag under en månads tid. Lönen och den jämkade dagpenningen per månad kan sammanlagt uppgå till högst 100 % av den lön som ligger till grund för dagpenningen. Obs! Skyddsdelen inte längre är tillgänglig under ansökningsperioderna som börjar den 1 april 2024.    

Jämkad dagpenning och förbrukning av maximitiden

Vid jämkad dagpenning förbrukas maximitiden så att den jämkade dagpenningen som arbetslöshetskassan betalar ut (brutto) divideras med full inkomstrelaterad dagpenning. Detta ger det antal dagar som förbrukar maximitiden under den period för vilken utbetalningen sker. Om kassan betalar ut 750 euro i månaden brutto och den fulla inkomstrelaterade dagpenningen är 75 euro förbrukas maximitiden hälften långsammare än normalt, dvs. 10 dagar i månaden.

Arbete med lönesubvention

Arbetsgivaren kan på vissa villkor beviljas lönesubvention. För arbete med lönesubvention räknas 75 % till arbetsvillkoret. För att arbetsvillkoret på 26 veckor ska uppfyllas måste arbetet pågå i minst 35 veckor. Däremot ackumuleras arbetsvillkoret till fullo för arbete som har ordnats med stöd av sysselsättningsskyldigheten.   
För att arbetet med lönesubvention ska kunna omfattas av arbetsvillkoret måste det uppfylla arbetsvillkorets krav på lön och arbetstid. 

Företagare

En person som är anställd kan enligt utkomstskyddet i vissa fall anses vara företagare på heltid. Om du till exempel är anställd i ett familjeföretag i vilket du har en ägarandel, kan du anses vara företagare enligt utkomstskyddet för arbetslösa. Se Företagsamhet för närmare definitioner för företagsamhet.

En företagare i bisyssla kan få dagpenning, om företagsverksamheten anses vara så liten att verksamheten inte hindrar att han eller hon tar emot heltidsarbete. Arbets- och näringsbyrån avgör om företagsverksamhet är en bisyssla, inte arbetslöshetskassan.