Ordlista för utkomstskydd

Försäkringsvillkor

Försäkringsvillkoret avser medlemsvillkoret, det vill säga att du har varit medlem i arbetslöshetskassan i minst 26 veckor och under denna period har uppfyllt arbetsvillkoret för att få inkomstrelaterad dagpenning. 
Arbetskrav för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning (arbetsvillkor)
Förutsättningen för att få inkomstrelaterad dagpenning är att du har varit anställd under din tid som medlem i arbetslöshetskassan. Det här kallas arbetsvillkor. Arbetsvillkoret är 26 veckor, och arbetstiden måste vara åtminstone 18 timmar per kalendervecka. Med andra ord måste du ha arbetat i 26 kalenderveckor och minst 18 timmar per vecka under din tid som medlem för att vara berättigad till inkomstrelaterad dagpenning. 26 veckors arbete ska utföras under de 28 månader som föregår arbetslösheten. Arbetet eller arbetsrelationen behöver inte vara sammanhängande, utan arbetsveckorna går att samla in till exempel genom tillfälliga arbeten. Arbetsvillkoret ska uppfyllas under ditt medlemskap. Arbetsvillkorets granskningsperiod på 28 månader kan förlängas av s.k. godtagbara skäl. Till dessa hör till exempel heltidsstudier, oavlönad sjukledighet, värnplikt och vård av barn under 3 år. Arbetsvillkoret är 34 veckor, om du inte har arbetat sedan 29.12.2013 minst i en kalendervecka som uppfyller arbetsvillkoret.   

Inkomstrelaterad dagpenning

Inkomstrelaterad dagpenning är samma sak som arbetslöshetsdagpenning. Arbetslöshetskassorna betalar ut arbetslöshetsdagpenningen i form av inkomstrelaterad dagpenning, medan den arbetslöshetsdagpenning som FPA betalar ut kallas grunddagpenning. Inkomstrelaterad dagpenning kallas även arbetslöshetsersättning, även om arbetslöshetskassorna inte längre betalar ut ersättningar, utan förmåner i form av arbetslöshetsdagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning. De som är medlemmar i en arbetslöshetskassa och som uppfyller villkoren för utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning, t.ex. medlemskaps- och arbetsvillkoren, kan få inkomstrelaterad dagpenning. Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en grunddel och en till lönen bunden förtjänstdel. Grunddelen är lika stor som FPA:s fulla grunddagpenning (33,78 € år 2021). Förtjänstdelen utgör 45 % av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. Om månadslönen är högre än 3 209,10 €, utgör förtjänstdelen 20 % av den delen som överstiger beloppet. 
Dagslönen räknas ut från den genomsnittliga löneinkomsten. Se Beräkning av den inkomstrelaterade dagpenningen för mer information om hur dagpenningen räknas ut. Du kan uppskatta den inkomstrelaterade dagpenningens storlek i e-tjänsten.

Barnförhöjning

Barnförhöjning betalas ut i samband med den inkomstrelaterade dagpenningen. Barnförhöjningen betalas ut för underhållsberättigade barn under 18 år. Barnförhöjningen år 2021 är 5,30 euro för ett barn, 7,78 euro för två och 10,03 euro för tre eller fler underhållsberättigade barn. Ingen barnförhöjning betalas ut i samband med alterneringsersättningen.

Självrisktid

Självrisktiden motsvarar fem arbetsdagar. En självrisktid sätts alltid då du ansöker om inkomstrelaterad dagpenning för första gången. En ny självrisktid sätts också när arbetsvillkoret uppfylls på nytt och den nya maximitiden för inkomstrelaterad dagpenning börjar mer än ett år efter att den föregående maximitiden började. 
Självrisktiden omfattar fem arbetsdagar om man är helt arbetslös. Om du arbetar deltid, omfattar självrisktiden timmar utan arbete. Om din dagliga arbetstid är 4 timmar per dag och 20 timmar per vecka och branschens heltidsarbete uppgår till 37,5 timmar per vecka, kan självrisktiden beräknas till 3,5 timmar per dag och 17,5 timmar per vecka. De här självrisktimmarna måste sammanlagt uppgå till 5 x 7,5 timmar, dvs. 37,5 timmar (= motsvarar två veckor och en dag) innan självrisktiden har uppnåtts.

Pensionsslussen

Ordet pensionssluss är ett vedertaget begrepp inom utkomstskyddet. Med pensionssluss avses rätt till tilläggsdagar, dvs. utbetalning av dagpenning förbi den normala maximitiden (300–500 dagar). 
Medlemmar som är födda 1957–1960 och har fyllt 61 år innan maximiutbetalningstiden har löpt ut, får arbetslöshetsdagpenning fram till slutet av den månad som de fyller 65 år. Dessutom måste personen ha arbetat minst fem år under de senaste 20 åren med ett arbete som tjänar in pension.
Medlemmar som är födda 1961 eller senare får arbetslöshetsdagpenning till utgången av den månad då de fyller 65 år, om de har fyllt 62 år innan maximiutbetalningstiden har löpt ut. Dessutom måste personen ha arbetat minst fem år under de senaste 20 åren med ett arbete som tjänar in pension.
Om en medlem redan betalas för tilläggsdagar, kan dagarna inte längre nollställas och den inkomstrelaterade dagpenningen inte fastställas på nytt, även om medlemmen arbetar och uppfyller ett nytt arbetsvillkor på 26 veckor under den tid som tilläggsdagarna betalas ut.

Ny ansökan

Arbetslöshetskassan behöver alltid en ansökan om inkomstrelaterad dagpenning när du ansöker om dagpenning för första gången eller om det har gått mer än sex månader sedan du senast ansökte om dagpenning. Om du har arbetat till exempel tre månader, kan du ansöka om dagpenning med en fortsättningsansökan.

Fortsättningsansökan

Med fortsättningsansökan avses ansökningar om fortsatt inkomstrelaterad dagpenning som fylls i och skickas efter den första ansökan. Om du har skickat den första ansökan om inkomstrelaterad dagpenning via e-tjänsten, fyller du i och skickar även de därpå följande fortsatta ansökningarna via systemet. Om du har skickat den första ansökan om inkomstrelaterad dagpenning per post, skickas fortsättningsansökningarna hem per post i samband med varje utbetalning. Du kan alltid ansöka om inkomstrelaterad dagpenning med en fortsättningsansökan, om du har haft ett avbrott i din ansökan om inkomstrelaterad dagpenning under högst sex månader, t.ex. på grund av arbete. Om avbrottet i ansökan om inkomstrelaterad dagpenning varat mer än sex månader, ansöker du om inkomstrelaterad dagpenning med en ansökan om inkomstrelaterad dagpenning.

Karens

Karenserna är perioder som TE-byrån fastställer, under vilka dagpenning inte betalas ut. Längden på karensen kan vara 30, 60 eller 90 dagar. Arbetslöshetskassan kan inte påverka om TE-byrån fastställer en karens, eftersom fastställandet av karens alltid är en arbetskraftspolitisk fråga. Om TE-byrån har fastställt en karens, avger den ett arbetskraftspolitiskt utlåtande i ärendet till arbetslöshetskassan. Arbetslöshetskassan ger medlemmen ett beslut med anledning av utlåtandet. Du kan därefter begära omprövning till beslutet av besvärsnämnden för social trygghet.

Lönearbetare

Med lönearbetare avses en löntagare, vars utkomst grundar sig på löneinkomst av arbete som utförs åt en annan. Endast en löntagare kan bli medlem i en löntagarkassa och det är endast löntagare som kan försäkras mot arbetslöshet i en löntagarkassa. Observera att arbete i makans/makens företag kan vara företagsverksamhet och inte lönearbete i den mening som avses i utkomstskyddet. Se Företagsamhet för mer information om ämnet.

Nollställning av maximitidsräknaren, dvs. dagarna

Arbetslöshetskassan “nollställer" de betalda dagpenningsdagarna varje gång som arbetsvillkoret på 26 veckor uppfylls på nytt. Varje arbetsvecka med minst 18 timmar och lön enligt kollektivavtalet ackumulerar arbetsvillkoret. Om det inte finns något kollektivavtal inom sektorn måste lönen uppgå till minst 1 252 euro i månaden (2021) för heltidsarbete. De betalda dagpenningsdagarna nollställs alltid efter att arbetsvillkoret på 26 veckor har uppfyllts, även om det fortfarande finns dagpenningsdagar kvar i maximitidsräknaren. Arbetsvillkoret på 26 veckor måste ha ackumulerats inom 28 månader, bakåträknat från arbetslöshetens början.

Jämkad dagpenning

Arbetslöshetskassan kan betala ut jämkad dagpenning om du till exempel arbetar deltid eller har inkomster av företagsverksamhet i bisyssla. Se avsnittet arbete och inkomster med inkomstrelaterad dagpenning för mer detaljerade villkor. Jämkad dagpenning betalas ut i perioder på antingen en månad eller fyra kalenderveckor. Den jämkade dagpenningen har en s.k. skyddsdel, som innebär att den inkomstrelaterade dagpenningen betalas ut till fullt belopp om inkomsterna understiger skyddsdelen. Skyddsdelen är 300 euro om dagpenningen betalas ut månadsvis. Om dagpenningen betalas ut i perioder om fyra kalenderveckor är skyddsdelen 279 euro. Den jämkade dagpenningen räknas ut så att hälften av den inkomst som överstiger skyddsdelen beaktas. Till exempel: om den skattepliktiga lönen är 1 000 €/månad, dras 350 €/månad av från den fulla dagpenningen (1 000 € - 300 € = 700 €-> 700 €/2 = 350 euro). 350 € delas med 21,5 vilket ger beloppet som minskar din fulla inkomstdagpenning per dag. I exemplet skulle den fulla inkomstrelaterade dagpenningen minska med 16,28 € (350 € / 21,5 = 16,28 €) per dag under en månads tid. Lönen och den jämkade dagpenningen per månad kan sammanlagt uppgå till högst 100 % av den lön som ligger till grund för dagpenningen.   
På grund av undantagslagen är skyddsdelen 500 euro fram 30.11.2021. 

Jämkad dagpenning och förbrukning av maximitiden

Vid jämkad dagpenning förbrukas maximitiden så att den jämkade dagpenningen som arbetslöshetskassan betalar ut (brutto) divideras med full inkomstrelaterad dagpenning. Detta ger det antal dagar som förbrukar maximitiden under den period för vilken utbetalningen sker. Om kassan betalar ut 500 euro i månaden brutto och den fulla inkomstrelaterade dagpenningen är 50 euro förbrukas maximitiden hälften långsammare än normalt, dvs. 10 dagar i månaden.

Arbete med lönesubvention

Arbetsgivaren kan på vissa villkor beviljas lönesubvention. För arbete med lönesubvention räknas 75 % till arbetsvillkoret. För att arbetsvillkoret på 26 veckor ska uppfyllas måste arbetet pågå i minst 35 veckor. Däremot ackumuleras arbetsvillkoret till fullo för arbete som har ordnats med stöd av sysselsättningsskyldigheten.   
För att arbetet med lönesubvention ska kunna omfattas av arbetsvillkoret måste det uppfylla arbetsvillkorets krav på lön och arbetstid. 

Företagare

En person som är anställd kan enligt utkomstskyddet i vissa fall anses vara företagare på heltid. Om du till exempel är anställd i ett familjeföretag i vilket du har en ägarandel, kan du anses vara företagare enligt utkomstskyddet för arbetslösa. Se Företagsamhet för närmare definitioner för företagsamhet.
En företagare i bisyssla kan få dagpenning, om företagsverksamheten anses vara så liten att verksamheten inte hindrar att han eller hon tar emot heltidsarbete. Arbets- och näringsbyrån avgör om företagsverksamhet är en bisyssla, inte arbetslöshetskassan.